13 days to go

Idag blev det ett backpass i skogen. Kanske inget renodlat backpass då vi saknar bra backe till detta. Trött blev jag i alla fall men känslan är riktigt bra och återhämtningen går snabbt. Det blev en intressant pulskurva men några extra slag i uppförsbacken för varje varv. Bokskogen var fantastiskt vacker och det drog in lätt dimma på toppen av ”kullen”.  Jag var sjöblöt av svett när jag kom tillbaka till bilen. Som tur var hade jag mekskyddet med mig för annars hade det blivit svårt att komma hem utan att svetta ned sätet alldeles.

Efter dagens pass känner jag mig rätt så säker på att jag kommer att tävla i mina älskade Fellcross. Kanske köper jag nya i Chamonix innan start. Jag har inga dåliga erfarenheter av att springa i nya salomonskor. I fjol sprang jag i ett par helt nya S-LAB 4. Fellcrossen känns lättare och med mer känsla. Det blir nog S-LAB skorna i dropbagen som väntar i Italien i fall att jag har ångrat mig när jag kommer dit.

Hyssnaleden by night – genrep inför UTMB

Jag ville gärna få till ett långpass på natten innan UTMB. Dels för att testa mina nya linser i kombination med löpning och pannlampa och dels för att det var ett utmärkt tillfälle att få springa Hyssnaleden i mörker. Dessutom är det ett äventyr att springa på natten, speciellt i ett så ”avlägset” område som runt Hyssnaleden.

Jag kom iväg från parkeringen vid Hyssna kvarn vid 22:40 och då var det naturligtvis kolsvart ute. Runt omkring mig tornade åskovädren upp sig men just där jag var lyste stjärnorna i kapp. Magiskt vackert med vintergata och blixtkuliss. Jag tuggade på och efter ett tag vande jag mig vid panlampan som ju inte har varit använd på ett par månader. Det var en hel del dimma och stundtals var det riktigt svårt att hitta rätt även om jag sprungit denna led 5-6 gånger innan. När dimman är så tjock att man ser kortare än vad vägen är bred då börjar det bli lurigt. Jag såg massor med djur på turen. Flera rävar (eller var det kanske en varg?)

I och med att det var stjärnklart så blev det ganska kyligt efter ett par timmar och jag ångrade bittert att jag inte fått med mig mina älskade ullärmar som hade varit perfekta till just detta klimat. Det var blött i marken och framför allt i sly och buskar som hängde över leden. Jag var rejält blöt helt enkelt. När jag till slut kom ut på grusvägen och hade de sista relativt enkla 8 km kvar så hade jag kraft nog att stå på en smula. Väl framme vid bilen igen var klockan 03:00 och jag gjorde ett snabbt och isande klädbyte och styrde hemåt. Jag hade sprungit i drygt 4 timmar under en gnistrande stjärnhimmel och med konstant blixtrande från de omgivande åskmolnen. Inte en droppe regn. Jag hade druckit ca 1 liter vatten och ätit en energikaka. I minsta laget så klart.

Stats: 37km, 836hm, 4 tim 19min

Som någon slags genrep inför UTMB var detta lyckat. Linser etc funkade fint och jag känner mig i tillräckligt bra form för att starta om 17 dagar.

Känslan inför UTMB kommer

I veckan som gått har jag fått till 88km fördelat på 4 pass. Sprang 22+22 ”back to back” tidigare i veckan på min hemmarunda och med snittider på 6 min/km. Det kändes bra men lite tungt. Igår kväll drog jag ett pass till på 22km. Kände direkt vid start att det gick lättare. Sträckan är varierad med asfalt, grusväg, klippor, sandstrand, skogsbilväg, skogsstig, myr osv. Det är ca 185m stigning totalt på rundan. Igår kämpade jag med klockan och kom hem med snittiden 5:15 vilket kändes gött. Då är jag inte så himmelslångt från formen jag hade i våras i alla fall. Det blir volymvecka igen nästa vecka. Skall tagga ned på tempot en aning och försöka landa på 100km totalt. Perfekt hade varit att lyckas med något i stil med 40+30+30km men vi får se vad övriga livet bjuder också.

21 dagar kvar

Ja nu har jag kommit i gång med slutträningen inför UTMB. Jag skall försöka göra det bästa av den lilla tid som är kvar. Måste erkänna att det känns lite trist att veta att jag var i så mycket bättre form i våras men samtidigt vill jag sätta mig över detta nu och ge mig själv en bra chans på UTMB den 30 Augusti. Erfarenheten är på min sida. Jag har faktiskt sprungit 3 långa lopp i år och UTMB-banan har bara ett stycke som jag inte känner till: den del som blev utbytt 2010

Nu har jag fått upp volymen och sträckan så att jag tämligen bekvämt kör 22km två dagar i rad. Nästa vecka vill jag få till ett varv på Hyssnaleden och gärna en eller två halvmaror hemmavid. Gäller bara att hålla trycket uppe nu.

UTMB?

Min uppladdning inför årets upplaga av UTMB har varit under all kritik. Jag har prioriterat annat och är väl inte missnöjd med valet. Nu är det 30 dagar till start. Vad kan göras på denna tid? Jag känner att jag gärna vill ge det bästa möjliga chans. Lite långpass, lite styrketräning och bra mat och sömn. Så får det bli.

Väl i Chamonix kommer jag att följa med Tobias och Jörgen på deras andra dygn av PTL. Det blir en bra warmup.

Kullamannen Ultra

Så idag var det race day. Buss tog oss till till en camping nära vattnet vid Ängelholm. Såg lite folk som jag kände igen vid starten. Roligast var det att träffa Fredrik Hedin och när startskottet gick sprang jag med honom. Vi började i ett ganska avvaktande tempo men efter ett tag blev tempot högre. Vi jobbade oss fram i fältet. Kort besök i depå i Arild och snabbt iväg igen. Fantastisk bana men nu började jag bli trött. Vi kom till Nemis och i backen upp där ifrån kände jag mig riktigt punkterad. Vaderna började krampa.

Jag hade nu tappat kontakten med Hedin och böjade tappa placeringar. I backen upp från havsnivå till Håkull var jag missmodig. Vid varvningen där man passerar målområdet tog jag ett par chips och lite russin sedan iväg. Nu skulle vi ut till Kullens fyr och sedan tillbaka på nordsidan. Jag gick i uppförsbackarna och sprang resten. Nu fanns det verkligen inte mycket kvar av min kraft. En sista push upp för Håkull och sedan i mål.

Jag är inte speciellt nöjd med min insats. Allt för få långa träningspass gör igen att jag klappar igenom efter 3 timmar. Fram tills dess känns det väldigt bra. Nåväl, jag hamnade på övre halvan med 60:e plats av 149 som kom i mål. Osäkert hur många DNF det var av de 220 på startlistan. Hedin fick till en 44:e plats och där någon stans hade jag nog varit nöjd. Nu skall jag bara ladda om till BUM om 2 veckor. Jag ser fram mot lite revanch.

Våtvikt

Fick till et riktigt skönt pass på min favoritrunda idag. BRA tryck och riktigt tungt och lerigt på skogspartierna. Den trixiga och branta skogsmaskinvägen var en extra utmaning och jag lyckades inte hålla mitt vintertempo. Dock är jag supernöjd med insatsen. Det störtregnade under hela turen och när jag kom hem så vägde jag skorna. De sista 3km går på grusväg så skorna är inte nydränkta direkt. Jag sprang med mina Salomon SLAB Wings 4 som jag diggar för tillfället. Torra väger de 320g st så det verkar som att de i alla fall väger 50% mer våta. Det känns.

Träningsflyt

Igår fick jag till ett kort löppass på 7km under dagen samt en kortare session med styrketräning på brandstationens gym. När Sara slutade jobbet frågade hon mig om jag ville ut och springa på kvällen och det ville jag så klart. När kvällen närmade sig kändes det aningen motigt men jag kom iväg. Det blev en tung och snabb ”mellanrunda” på 17,7km. Nu börjar det bli riktigt lerigt och tungsprunget i skogen och när jag försökte öka takten på de två sista km hem så fanns det inte mycket kvar. Nu måste jag bita mig fast vid detta flyt. 20 dagar till Kullamannen såg jag på Facebook idag…

Gårdagens kvällspass sprang jag i Salomon S-LAB 4 som är en mer uppbyggd sko än vad jag normalt springer i. Jag har haft lite strul med vaderna och det kändes faktiskt skönt att få vila dem lite och springa lite mer med hälen i.

Tjällossning i skogen

Äntligen någorlunda isfritt i skogen. Idag fick jag till ett 2 timmarspass i Sandsjöbackaterrängen. Det var ett tag sedan. Sist jag sprang var spåret fruset och lättsprunget, så inte idag. Lerigt och blött med vissa partier i ett övergångsstadie mellan tjäle och tinat, så att marken känns lite som bristande skare. Det drev i alla fall upp pulsen. Mina Salomon Fellcross imponerade åter med både grepp och fantastisk komfort. Ingen musik, klocka eller andra störande/avledande tillbehör med på denna tur. Allt har sin charm. Jag var nog ute lite för sent för att få den där riktiga konserten med fågelsång men lite var det. Och så mitt eget flåsande då förstås. Flåset ja, hur går det med flåset? Ganska bra faktiskt. Jag ligger nog i fas för att kunna vara i ok form för Kullamannen den 11 maj. Inte superdunderform men kanske ungefär som jag var på Sandsjöbacka Trail. Det är jag nöjd med. På min nivå är man härligt befriad från spekulationer på att eventuellt vinna.

Jag vill känna att jag har en bra fart i terrängen och att jag ”håller” hela vägen i mål. Kroppen ler stort efter turen idag och jag har passerat stadiet jag har när kroppen är sliten efter varje pass. Det gläder mig och nu skall det tränas och njutas.