Det ligger nära till hands att tro att jag skulle hamna i en motivationssvacka efter äventyren längs Bohusleden men så har det inte blivit. Jag känner mig motiverad, nyfiken och ivrig.
Det som kommer härnäst är förhoppningsvis några veckors bra träning följt av Oslo Trail Challenge den 5-6:e oktober. Efter att ha tittat på bansträckningen via google earth ser det ut som att det är skog/stig ca 95% av sträckan och knappt 5% grusväg. Sträckan är 100km så det är lätt att jämföra med BUM och fundera på skillnader som påverkar hur lång tid det tar att komma i mål.
- 10 km längre
- 1400 m extra höjdmetrar
- Inga vätska/energistationer
- Helt okänd sträcka
- Start på kvällen
BUM avverkade jag på 11,5 tim och OTC har en maxtid på 28 timmar. Det finns säkert en god anledning till den till synes generösa maxtiden och förstår att jag inte förstår varför. Det jag har hört är att stora delar av sträckan är teknisk/stenig/rötter/knixig och det drar ned tempot rejält och slukar massor av energi.
Enkel matematik skulle lägga till 2 timmar extra för de extra 10 km och 2 timmar extra för de 1400m. Mer energi med i säcken gör den tyngre…låt säga att det saktar ned mig en timme till. Start på kvällen gör att ungefär hälften av sträckan skall avverkas i mörker. Vi lägger till ett par timmar för detta. Okänd sträcka bör inte bli något större problem rent navigationsmässigt men så klart att det kan kännas att man inte har kontakt med slutmålet när man tittar på den minimala kartbilden på klockan.
Vi kommer förmodligen att ha med papperskartor också just för att få en bättre överblick. Detta tror jag kan hjälpa mig med motivationen i mitten av loppet.
Loppet ja. Det är faktiskt mer ett äventyr/expedition än en tävling. Hade jag känt till sträckan kanske jag hade försökt springa snabbt men i detta läge handlar det mest om att bärga de 4 ITRA-poängen och så klart ha en bra dag i skogen.
Vad är konklusionen av mattematiken ovan då? Finns det något tidsmål? Ja – jag tycker att vi skall vara i mål efter 20 timmar.
Jag kommer att springa tillsammans med Jerry vilket glädjer mig mycket. Med rätt sällskap rinner kilometrarna förbi på ett enkelt och kul sätt.