MAF – Lågpulsträning

Har länge varit intresserad av och förundrad över lågintensiv träning. Det jag tänker på går bland annat under namnet MAF (Maximum Aerobic Function). Efter att ha läst en del om tankarna bakom detta har jag nu genomfört ett antal pass i MAF-pace. Detta betyder kort att man begränsar sig till träning under en puls 180-sin ålder. Är man vältränad och inte haft träningsuppehåll på ett par år kan man lägga på 5 slag. Fösta reaktionen är att det går långsamt. Väldigt, väldigt långsamt. Detta var jag dock varnad för så inget förvånande. Nu tycker jag att det redan efter ett antal pass känns bättre och jag kommer att hålla fast vid detta för att se hur det går framöver. Helt klart är att det ändå blir jobbigt om man håller på länge. Känslan som infinner sig vid ett långlopp kommer faktiskt tidigare under träningspasset med detta upplägg.

När jag tittar på min pulskurva under ett långlopp som tex Sandsjöbacka Trail så ser man att jag har problem att hålla pulsen uppe på slutet. Det är lätt att springa med hög puls ett par tre timmar men sedan får man betala dyrt. Så känns det i alla fall. Hela MAF teorin går ut på att bygga upp en bättre aerob funktion då det är denna man till största del använder. Jag kan nog konstatera att jag springer med väldigt hög puls under mina lopp och att jag har både hög maxpuls och hög smärttröskel. Springer jag ett backpass på 90 min så kommer jag lätt upp i 185 slag per minut som mest på sista repeaten. Med standardformeln 220-ålder så borde min maxpuls ligga på 174 vilket alltså inte stämmer. Det skall bli spännande att se vad denna typ av träning kan ge mig. Det känns som bra träning trots betydligt lägre puls än vad jag är van vid och jag är definitivt piggare efter träningen och dagen efter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.