Nu har det gått en vecka sedan jag och Jerry sprang Ladonia Memorial som är ett av Sveriges vackraste och tuffaste endagarslopp. Det är en bergsorientering på Kullaberg. Tävlingens karaktär andas äventyr, ovisshet och en del commando-mission.
Vi hade inga förväntningar på resultat eller tid på detta lopp. Det var en fast punkt inför UTMB i augusti och ett sätt att hålla upp träningen. På sätt och vis också ett rejält långpass och så klart ett kärt återseende av detta enormt fina område. Starten var indelad i 3 startgrupper och vi startade i den sista. Tävlingen inleddes med en prolog med 5 kontroller som kunde tas i valfri ordning. Efter detta var det kartbyte och iväg på nästa sträcka. Efter hisnande färd i Rib-båt, en ganska lång simtur i havet in mot land och ny karta var tonen satt för denna dag. Huvudkartan hade 25 kontroller och banan var 30km på strecket.
På lopp som detta handlar det om att känna efter så att man disponerar de krafter man har rätt, dricker tillräckligt, äter tillräckligt, får i sig lagom mycket salt mm. Ett fel och man tappar timmar. Går man för hårt börjar man så klart även att orientera tokigt och tappar tid på detta.
Vi kom ikapp ett gäng på 6-7 löpare som sedan drog ifrån oss igen. Eftersom vi alla jagar samma kontroller kan man hålla koll på hur långt före eller efter man är. När vi hade tappat 15 minuter på gänget hade vi också snart slut på vätska och beslutade att ta en omväg in i ett bostadsområde för att fråga efter vatten. Vi fick napp i första huset. Kylskåpskallt mineralvatten. Det är trots allt Mölle.
Efter ytterligare en timme och en del bra navigering var vi ikapp gänget igen och väl i mål var vi 10 före dem.
Oerhört kul att springa med någon som jag jobbar bra ihop med. Jag var mestadels lite tröttare än Jerry men hade bra koll på navigationen. Det blev en 14:e plats för oss av de 61 lag som startade. Efter 7:24 på berget var vi ganska tagna.
Nu gäller det att hålla intensiteten uppe. Igår tog vi ett pass i Hobo igen. Med 4 stenhårda vändor som start och 10 totalt blev det ett pass som visar att återhämtningen efter Ladonia är över. Nu kör vi mot UTMB!