Ja detta är frågan jag hör allt oftare. Många vet att jag skall springa UTMB och följer min träning och uppladdning. Hur går det då? Jo jag är nog ganska nöjd. Man vill ju alltid träna mer, men jobb i egen firma, familj med två småbarn etc skapar en mix av träningsiver och lättja/trötthet. Ibland tar det sistnämnda över. Igår var vi på besök hos min syster med familj i Ytterby och jag kutade hem därifrån. Det blir lite drygt 30km och det kändes fint. Jag sprang i mina Kinvara och det känns att mina fötter och vader nu börjar vänja sig vid lite mer framfotsfokus. Dagen efter långpass är jag sliten i vaderna men inte i höft eller knän. Det känns helrätt. Nu hoppas jag kunna öka på träningsmängden fram till veckan innan Icebug, sedan springa den för att sedan gå på med en lugn vecka och två hårdare innan jag flyger ner till Chamonix för vilo och uppladdningsvecka. Sedan blir det Vangelis, 3,2,1 och så är vi iväg. Erik och Jerry som också skall springa UTMB verkar vara både laddade och vältränade. Kul.
